tisdag 27 augusti 2013

Slut som artist?

Just nu är jag så fruktansvärt trött på mitt manus. Bara tanken på att sätta mig ner och börja redigera från början igen tar emot så intensivt att det förvånar mig. Jag har aldrig känt så här för mitt manus förut. Naturligtvis har inte alla dagar varit lika roliga eller lika lättstartade. Men det har alltid gått och efter en liten stund har det alltid känts lika kul. Nu mår jag mentalt illa när jag tänker på min text. Inte för att den är dålig (hoppas jag i alla fall) utan för att jag arbetat med oavbrutet de senaste veckorna.
 
När jag började skriva på manuset för drygt ett år sedan skrev jag kanske ett par timmar i veckan. Efter månader av slit och släp hade jag fem kapitel klara som skickades till min coach. Som ni alla vet blev coach-sessionen en aha-upplevelse för mig. Storyn höll inte, åtminstone inte för den typ av bok jag ville skriva, så under påsken plottade jag om allt och efter påsken började jag skriva om.
 
Sedan i påskas har jag skrivit för fullt. Varje dag i princip och fler timmar per tillfälle. 55 000 ord på fem månader, det trodde jag nog aldrig var möjligt när jag började skriva. Särskilt inte som jag ägnat två av dessa fem månader till redigering.
 
Jag arbetade med mitt manus hela semestern. Nästan varje dag då också. Och de få dagar jag inte gjorde det hade jag det i mitt huvud hela tiden. KONSTANT!
 
Det är inte konstigt att jag är trött på det. Att jag liksom är slut i huvudet och i kroppen och att tanken på att läsa mina redan skrivna ord får mig att fly så långt från datorn som jag bara kan. Därför tänker jag ta en liten paus. Ingen stor, det varken vill eller hinner jag, men månaden ut i alla fall. Fyra ljuvliga dagar utan att känna ett måste att sätta mig med texten. Fyra dagar då jag kan sträckläsa böcker och se om alla mina favoritfilmer. Fyra dagar av att inte behöva stirra på en datorskärm både före och efter arbetstid. Det ska bli skönt. Och på söndag, när mina fyra dagars vila är över, hoppas jag att jag ska känna sug efter min text igen. För jag behöver det där suget. Om ni läste mitt inlägg igår såg ni alla ändringar som ska göras i mitt manus och jag har satt en ambitiös deadline till början av november. Då ska hela skiten vara klar och allra helst ska jag ha hunnit läsa igenom allt igen också. Tufft? Absolut. Men en utmaning har aldrig dödat någon. Åtminstone inte efter att de haft fyra dagars ledigt! :)
 
Tar ni planerade pauser från ert skrivande ibland? Känner ni er mer eller mindre peppade efteråt?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar