måndag 27 oktober 2014

Manuset krymper

"Manuset är alldeles för långt och går på tomgång i alltför stor utsträckning. Jag tror att texten skulle må bra av att strykas ner ungefär 100 sidor och att det du ska stryka ned är alla detaljerade beskrivningar."

Så stod det i refuseringen som damp ner i min mailkorg den 5 augusti. Sedan dess har jag jobbat hårt med just detta. 100 sidor av de totala 345 är mycket. Extremt mycket till och med. En omöjlighet - eller?

Min lektör uttryckte själv att 100 sidor lät lite väl mycket men om jag förtätade storyn och strök några mindre sidoplotter som inte direkt har med manusets röda tråd att göra skulle det per automatik bli kortare. Tillsammans med rensning av onödiga beskrivningar och adjektiv borde det krympa manuset avsevärt.

Det har det också. Jag är långt ifrån klar men det grova arbetet är färdigt och strykning/omskrivning/flytt av scener klart. Nu finredigerar jag. Kollar så att storyn hänger ihop i sitt nya utförande, fiskar upp lösa trådar, kastar ännu fler adjektiv - ja ni förstår. 

Manuset har krympt från 92 400 ord till 83 200 ord. Det är inte 100 sidor i min förlagsutskicksversion men kanske 30-40. En början. Jag kommer stryka så mycket jag vågar innan lektörsutskicket den 1 december. Sen litar jag på att hon hjälper mig att se om det finns fler delar som kan förkortas. Den biten tycker jag nämligen är ruskigt svår själv. Man gillar ju sina scener, annars hade man inte haft kvar dem, och att hugga dem sönder och samman utan att någon nickar medgivande vid sidan om känns riktigt läskigt. :)


Hur är er skrivprocess? Måste ni ta bort en massa text under redigeringen eller jobbar ni som Veronica Roth som lägger på mer allteftersom?

19 kommentarer:

  1. Jag har ju bara jobbat med ett manus tidigare, men det var som längst nästan 60 000 ord, nu när jag skickade in så var den 51 000. Så jag har strukit en hel del (framför allt i början). Jag hade ingen synopsis och inte riktigt nån koll om vad som skulle hända, så jag måste först få historien nedskriven och SEN kunde jag börja mejsla ut den. Tror nog jag kommer att jobba någorlunda liknande med kommande manus. Bara spy ut en massa text och sen kapa med hård hand. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag gillar att du beskriver det som att spy ut text! :) Ibland spyr jag och ibland är jag extremt fåordiga - det beror nog främst på hur inspirerad jag känner mig för stunden! :)

      Radera
  2. Mitt manus ska vi nog inte tala om, men jag måste ändå erkänna att det börjar bli riktigt bra nu, trots att jag har bantat ner det till nästan ingenting alls. Nu tänker jag gå all in och bara skriva under NaNo, utan att peta i texten och leka perfektionist. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja jag vet ju hur bra du har rensat i ditt! :) Jag tänker som du under NaNo - det är bara att köra. Tänka kan man göra efteråt!

      Radera
  3. Jag behövde intr stryka utan behövde klargöra vissa saker och jobba med gestaltningen, det var dom 2 tyngsta puckarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår, just gestaltning är nog något som ganska många tycker är svårt!

      Radera
  4. Jag gör nog lite av varje, stryker en del och förstärker en del, så det brukar nog jämna ut sig i slutändan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som ett bra arbetssätt Fia!

      Radera
  5. Jag gör som Fia. Stryker och lägger till. Ska jag vara ärlig är nog inte många meningar intakta efter lektörsgenomgången. Och då räknar jag inte in att jag ändrade berättarperspektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jäklar! Vad ambitiös du har varit som har ändrat det mesta sedan lektörsgenomgången! Jag har definitivt inte ändar allt (än). Har ett par favoritscener som jag tycker funkar bra som de är. Men vi får se vad som händer med dem i framtiden... :P

      Radera
  6. En blandning. Stryker, skriver mer. Fast jag skriver ganska "färdigt" det jag skriver så jag ändrar liksom inte så ofta i det jag har, utom att ta bort det helt och hållet. Och den här omgången med mitt manus har det varit mer av den sortens bortplock för att det är svårare att skriva del tre än ett och två. Man blir mer frustrerad också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh, varför är trean svårare än tvåan? För att du måste binda ihop säcken? Sånt där tycker vi rookies är så intressant att veta! :D

      Radera
  7. Jag är ganska fåordig när jag skriver så måste ofta lägga till, bygga på. Fast med det sagt: i manuset jag skriver nu måste jag ta bort över 50 sidor för att göra storyn bättre.
    Lycka till med redigeringen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, 50 sidor! Det var en ordentlig rensning! Men om det gör storyn bättre är det ju lätt värt det! :)

      Radera
  8. Jag jobbar nog mycket som Veronica i det avseendet. Känner ett stort behov av att få ur mig en stabil stomme som jag sedan bygger vidare på :-) Efter de ändringar jag gjort nu visar det sig att det är en hel del byggande kvar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar tanken på att skriva så - det känns som ett bra sätt att få ur sig historien innan man glömmer bort den röda tråden! Hur stor skillnad brukar det vara på ditt första och sista utkast?

      Radera
    2. Svårt att säga då jag hela tiden tycks skriva om mitt manus och aldrig kommer till själva redigeringen... :) Men nu känns det ganska bra, och jag tippar då på att det kommer att öka med runt 25 000 ord då jag går igenom det nästa gång. Vi får se om jag har rätt ;)

      Radera
  9. Nja, jag håller på rätt mycket under själva skrivprocessen. Mitt manus är ju för barn och var ca 31.000 ord i råmanus. Det ligger kvar på det antalet (+ - 500 ord) i färdig version också. Även om det ju är långt ifrån samma innehåll...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad coolt att slutprodukten är lika lång som råmanuset även fast innehållet ändrats! Jag blir allt mer sugen på att testa att skriva för barn - men ska vänta tills jag läst din bok så jag vet hur man ska tänka! :)

      Radera