måndag 17 november 2014

Det börjar ordna upp sig!

Det blev 14 timmar övertid förra veckan. Det är nästan två extra dagar i ett redan tufft arbetsschema och flera gånger fick jag anstränga mig för att inte surfa iväg på den enorma stress-tsunami som ständigt hängde över mitt huvud. Trots det lyckades jag få tid och ork över till både skrivande och socialt umgänge. Det låter kanske galet att prioritera sånt när jobbet tar så mycket energi men både skrivande och det sociala är som en livboj för mig, ju större kaos på jobbet desto mer behöver jag min livboj.

Jag har äntligen fört in allt korr i Middagsmörker. Jag blev klar med sista kapitlet idag och det känns helt fantastiskt skönt! Jag vet redan att fyra av kapitlen inte håller samma standard som övriga och därför kommer dagarna innan fredagens Dublinresa ägnas till att slipa på dessa. Sen när jag kommer är det dags för det allra sista fixet inför lektös- och testläsarutskicket den 1 december. Jag vill läsa hela manuset igen i sin helhet, planerar att göra det på tågresan till Stockholm nästa vecka. Sen måste jag se över stavning och frekvent använda uttryck. Gjorde en snabbsökning för att ta pulsen på mina ordval och hittade 64 nickar och 76 skakar (på huvudet). Just dessa två uttryck är de jag alltid använder i dialog när jag inte vet vad jag ska skriva. Nu måste de rensas bort! :)

För att hålla motivationen och ångan uppe när jag haft ett så stressigt schema har jag läst mina två positiva refuseringar igen. Jag blir lika glad varje gång jag läser dem och det ger pepp som jag verkligen behöver just nu!

Idag har jag dessutom skrivit på NaNo-manuset för första gången sedan i onsdags förra veckan. Det blev visserligen bara 600 ord men det var hur kul som helst att hinna skriva något överhuvudtaget och jag hoppas få till fler tillfällen, korta eller långa, under veckan. Det hade varit riktigt coolt att få ihop totalt 20 000 ord i november. I dagsläget fattas jag knappt 8 000. Så det kan gå - men jag tänker inte pressa mig till det. Hinner jag så hinner jag, annars fixar jag det i december.

Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa. Började på Eva Ludvigsens bok Lova i helgen och lite härlig chick-lit var tydligen precis vad jag behövde för jag har läst halva boken på bara tre dagar (räcersnabbt för att vara jag när det inte är semester). :)

Hur går det för er med NaNo-manus, redigering, korr och diverse tävlingar? Hinner ni med eller tvingar livet er att fokusera på annat?

15 kommentarer:

  1. Fick nej från Året Runt igår. Fortsätter envetet med att försöka övertyga mig själv om att fortsätta skriva!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad trist! :( Det är aldrig kul att få nej och man får försöka trösta sig med att det inte alls betyder att man skriver dåligt utan bara att man inte lyckats skriva precis det förlaget/tidningen vill ha. Än. :P

      Radera
  2. Hahaha, dessa eviga nickar och skakar! Det kryllar av dem också hos mig, och varje gång jag skriver ett av dem tänker jag att "det där får jag fixa sen, när jag redigerar". Nu närmar sig det där "sen" med stormsteg, och det är dags för mig att hitta andra uttryck. Håhåjaja ... :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det är precis så jag också tänker! Jag kommer få lägga hela nästa vecka på att fixa den biten känns det som! :)

      Radera
  3. Vilken inspiration du är, att du håller fast vid skrivandet trots så mycket jobb! Men jag håller med dig, det är viktigt att skriva även när livet omkring tar mycket kraft och energi.
    Om du inte läst Evas andra bok Här och nu har du chans att vinna den på min blogg just nu :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det kräver ju viss ansträngning men samtidigt blir jag ännu mer stressad/nere om jag inte får skriva. En timme skrivande ger mig mycket mer avslappning än en timme i TV-soffan!

      Radera
  4. Mina nickar och skakar också. Och stirrar förskräckt! Men det har jag förhoppningsvis fått bort på rätt många ställen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh, stirrar - det måste jag också kolla upp! Vad pinsamt att man skriver samma sak så många gånger. Vet redan att jag använder precis samma uttryck i uppföljaren. Suck! :)

      Radera
  5. Vad härligt att du ändå hinner skriva i all jobbkaos! Bra jobbat och pepp!

    SvaraRadera
  6. Jättebra jobbat av dig! Jag tycker det är svårt att hitta ork till redigering med jobb och mörker m.m. men jag ligger bara en vecka efter planen och ser slutet så jag håller hoppet ändå. Och har faktiskt inte alls många nicka och skaka nu när du fick mig att kolla. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag håller med, redigering är motigare att sätta sig med än nyskrivande. Vad duktiga dina karaktärer är som inte nickar stup i kvarten - vad gör de istället? :P

      Radera
  7. Mina nickar nog en del men jag vågar inte ens se över det hur det verkligen är. Det tar jag sen :). Tufft jobb du verkar ha. Jag är glad att jag tvingas gå hem när klockan är strax över tre för att hämta barn på fritids annars skulle jag nog lätt slukas upp av jobb jag också. Det är mest helgerna jag hinner skriva för det är oftast andra aktiviteter som tar över på fritiden när man har barn så det är bara att gå från ett skift till ett annat :).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också tänkt att jag tar det sen i 2 år nu - bäst att ta tag i det! :) Ingen har dock kommenterat det innan trots 2 lekörsläsningar och tre testläsare - men det betyder inte att jag tänker ha det kvar! Jag är superimpad av er som jobbar, har barn OCH hinner skriva - som du märker har jag problem nog med bara halva ekvationen! :P

      Radera
  8. Du är verkligen otrolig som kämpar på, och sannerligen en grym inspiration!

    Jag tänkte när jag läste om dina nickar att jag nog också har en hel del av dem. Och så kollade jag. 185 stycken. Allvarligt! 185 nickar på 450 sidor. Det är ju lätt att inse hur många per sida det är. Jag hade aldrig trott det. Men allvarligt talat, vad gör man istället. Jag gillar verkligen att skriva ganska dialoger som inte alltid är så pratiga (särskilt som några av mina karaktärer är lite åt det tystare hållet), ska man låta dem säga "mm" och "ja" istället hela tiden? Hur gör du?

    SvaraRadera