tisdag 30 december 2014

Middagsmörker - 12:e redigeringsrundan

Under julhelgen har jag arbetat mig igenom lektörens och testläsarnas kommentarer. Jag har tänk vad kommentarerna medför i redigering och läst igenom manuset och antecknat var och hur omskrivningen ska göras. Även om mängden ändringar är mycket mindre än i förra redigeringsvändan blir det ändå en hel del sammantaget och det kommer ta sin lilla tid att fixa. Och den här gången känns det faktiskt lite tungt.

Jag är helt enkelt trött på mitt manus nu. Jag har skrivit, skrivit om, läst, fått kommentarer och skrivit om igen fler gånger än jag kan räkna. Några av mina karaktärer börjar kännas smått schizofrena eftersom de gått från onda i version 3 till goda i version 8 och tillbaka till onda i version 11. Redigeringsvändan som jag påbörjar efter nyår blir den 12:e och då räknar jag inte ens alla de mindre redigeringar jag gjort när bara språk och textmassa stått i fokus, utan 12 regelrätta omskrivningar. På 2,5 år. Inte konstigt att jag börjar bli trött på det.

Jag försöker peppa mig själv, försöker tänka på den fina kritik testläsare och lektör gett mig och på det fantastiska i att TVÅ förlag vill läsa den omskrivna versionen. Det hjälper lite men inte hela vägen och jag börjar inse att det är nu det stora provet är. För nu är inspirationen tunn och arbetsmoralen sliten. Det är nu jag måste orka fast det inte känns kul. Och det kommer jag göra, jag vet det. Jag känner mig själv så pass bra. Jag kommer slita januari ut och sen kommer jag (förhoppningsvis) ha ett fantastiskt manus i min hand som jag med stolthet kan skicka till två gamla och fem nya förlag.

Jag vet att jag kan. Sen får framtiden utvisa vad det hela leder till. Håll gärna era tummar! :P

9 kommentarer:

  1. Wow! Du är en sann förebild, vet inte om jag själv skulle ha orkat med lika många omskrivningar - men få se vad som händer och vad jag kommer att göra... Men KÄMPA på, jag är säker på att du fixar det galant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Michaela! Anledningen till att det blivit så många är att jag inte hade skrivit något sen gymnasiet när jag började med manuset. Jag har mao gjort varenda nybörjarfel som kan göras! :) Fördelen är att jag har lärt mig massor och manuset faktiskt blir bättre och bättre för varje omskrivning! Tack för din pepp, det hjälper verkligen!!!

      Radera
  2. Jag håller tummarna för dig. Gott Nytt år!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Pia! Och Gott Nytt År du också!

      Radera
  3. Oj, oj, oj. Ja, verkligen en sann förebild. Och det är klart att du kommer klara det. Jag har sällan stött på någon som verkar så målmedveten och optimistisk som du :) Men jag förstår att det känns tungt. Om jag blir tvungen att redigera om mitt manus 12 gånger så vet jag inte vad jag tar mig till...

    Om det var jag som stod inför din typ av utmaning skulle jag nog se till att ha extremt tydliga små delmål med små belöningar hela tiden, typ: godis, nya strumpor, extra gott vin, avsnitt av min bästa tv-serie som jag bara får se efter uppnått mål, osv. Ofta går det ju att skriva på ren glädje, men när inte det går brukar jag helt enkelt muta mig själv. Plus att jag försöker få pepp och inspiration från skrivarvänner, det är nog det som fungerar allra bäst. Så MASSOR MED PEPP!! Du fixar det.

    /Linda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Linda, det värmer när du säger så! De flesta behöver nog inte skriva om 12 gånger - mitt manus har bara ändrat riktning så många gånger att omskrivningar har varit ett måste! :) Det är ett jättebra tips med delmålen, det ska jag definitivt använda mig av! Ska fundera ut några bra belöningar innan jag drar igång! Tack så jättemkt för peppen!

      Radera
  4. Jag är såå imponerad av dig Charlotte! Du är grym! Jag der fram emot att få läsa Middagsmörker snart!!
    Kämpa vidare nu, tänk på att du är så.himla.nära.
    Gott nytt år!

    SvaraRadera
  5. Wow, jag är också imponerad. Inte konstigt att du börjar känna dig sliten, men du är så målinriktad så jag tror att det kommer att gå vägen. Kämpa på!

    SvaraRadera
  6. Det känns som vi följer varandras fotspår rätt väl för jag känner igen mig så tydligt i det du beskriver. Innan jag skickade mitt manus till litteraturagenten i oktober var jag kräkfärdig på manuset och alla redigeringsomgångar jag gjort. En efter lektörens kommentarer, en efter en testläsares en efter min egen och en fjärde efter ytterligare en testläsares åsikter. Det är ren viljestyrka som jag ibland tvingar mig vidare men också en inre tilltro att det en dag går vägen och det kommer det att göra med Middagsmörker också. Kämpa på Charlotte! Jag hoppar och skriker med högljudda hejarop och vevar i mina vimplar för att du ska gå i mål. Kram

    SvaraRadera