tisdag 22 september 2015

Min väg till förlagsavtal del 1

När Middagsmörker åkte på jungfrufärd till bokförlagen den 30 maj 2014 hade nästan två år passerat sedan jag skrev den allra första inledande meningen. Sedan den meningen hade manuset förändrats en hel del. En skrivcoach fick mig att kassera hela den första plotten (20 000 ord skrivna) och påbörja en helt ny historia och tre testläsare och en lektör hjälpte mig att slipa manuset så fint jag kunde.

Sex förlag fick manuset den där första rundan. Jag hade inriktat mig på lite större förlag som alla hade fantastik representerade i sin utgivning. Jag förberedde mig på en lång väntan men den blev aldrig så blodig som jag räknat med.

Av de sex förlagen svarade fyra inom dryga två månader trots att det var mitt i semestertider. Två av refuseringarna var av standardformat men två var personliga med tips på omskrivning och önskan om omläsning. Naturligtvis blev jag extatisk! :)

Utan att vänta på de två kvarvarande förlagen skickade jag Middagsmörker till en ny lektör tillsammans med omdömena jag fått från förlagen. Tillsammans kom vi fram till hur manuset skulle kunna förbättras och jag påbörjade omedelbart omskrivningsprocessen.

Det tog tid! Jag trodde nog att jag skrivit både mycket och regelbundet innan den hösten men i jämförelse var det ingenting. Nu satt jag ett par timmar varje kväll efter jobbet och i princip varje helg. Jag är extremt tacksam att min man lät mig hållas, jag inser ju så här i efterhand att jag inte var världens roligaste sällskap under den tiden! :) Under omskrivningsprocessen trillade ännu en refusering in, det var ett nej-tack men med lite extra lull-lull och det gav mig energi att få ihop manuset!

Den 8 mars 2015 fick jag äntligen iväg Middagsmörker på sin andra förlagsrunda. För att spara tid skickade jag den här gången manuset till ytterligare sex förlag utöver de två som önskat omläsning. Sedan började väntan igen.

Den här gången tog det bara en dryg månad innan de två första refuseringarna trillade in. En var av standardformat men den andra var ett mycket trevligt och uppmuntrande nej-tack som fick mig att hålla tummarna hårt för de förlag som kvarstod. Efter det var det dödstyst i två månader innan ett av de omläsande förlagen hörde av sig. Till min stora besvikelse var de inte alls nöjda med omskrivningen och tyckte i princip att alla problem de noterat första gången fortfarande kvarstod. Jag sjönk genom jorden och tänkte att nu är det kört. Alla de där timmarna jag la på omskrivningen var förgäves, det var bara slöseri med tid och jag borde ge upp och börja knyppla istället. Men jag hann inte göra verklighet av någon av de negativa tankarna för bara fem dagar senare ringde telefonen...

Det var precis det där telefonsamtalet jag drömt om ända sedan jag började skriva på Middagsmörker. Det där när en förläggare ringer och säger att de läst min bok och älskar den och gärna vill ge ut den. Mitt hjärta stannade och min hjärna gick i idé. Ärligt talat fick jag nog inte ur mig en enda vettig mening under samtalet, jag var bara så överraskad och galet lycklig. Förlaget, som såklart var Opal, lovade skicka avtalet till mig med post och sa att vi skulle höras när jag fått det. När jag lagt på visste jag knappt om det hänt på riktigt eller bara var en dröm! :)

För att vara åtminstone lite affärsmässig använde jag luckan mellan telefonsamtalet och avtalsskrivande till att kontakta de fyra förlag som fortfarande hade Middagsmörker hos sig för att höra hur det gick med deras bedömning av manuset. Ett förlag svarade aldrig, ett förlag svarade 2,5 månad senare, ett förlag svarade att de inte hann göra en bedömning på så kort tid som jag efterfrågade och ett förlag (det andra omläsande förlaget) ville att jag skulle skriva om en gång till vilket jag avböjde.

Det blev inte flera utgivningserbjudande för mig men jag är så ofantligt glad att just Opal bestämde sig för att satsa på Middagsmörker. Processen med omslag, faktakoll och redaktörsläsning är i full gång och jag känner mig helt trygg i deras kompetenta händer!

Imorgon kommer fortsättningen - om hur själva avtalsskrivandet gick till. Missa inte det! :)

12 kommentarer:

  1. Vilken resa! Som jag sagt flera gånger – du är min idol! Ser fram emot att hålla den färdiga boken i handen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag gillar den här idolbilden du har av mig! :P Yeay, det ser jag också fram emot. Ska bli så coolt, så coolt! :)

      Radera
  2. Vad roligt att läsa!
    Intressant att läsa om de två omläsande förlagen också, har fått vibbarna att man ibland kan fastna i omskrivningar som slutligen ändå blir ett nej, så om nån gillar direkt är det toppen.
    Hurra för dig och hurra för Opal!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också börjat förstå allt mer att de där omskrivningarna inte alls behöver betyda särskilt mkt mer än mer jobb. Visserligen blir manuset garanterat bättre men det känns inte alls som om det egentligen ökar chansen till utgivningen - iaf inte av det förlag som efterfrågat omskrivningen! :)
      Ja - hurra hurra! :P

      Radera
  3. Åh! <3

    Jag hade nog skitit ner mig om jag hade blivit uppringd av ett förlag, haha :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, skita ner mig klarade jag mig ifrån men som sagt, hjärnan fungerade inte det minsta under hela samtalet! :)

      Radera
  4. Har på nära håll fått se en vän bli antagen och det involverade faktiskt bara mailkontakt. När (försöker vara positiv och inte tänka 'om' :P) det blir min tur hoppas jag nästan också på att det blir ett telefonsamtal. Precis som man drömmer om. ;) Kul att du berättar iaf, det är väldigt spännande att få veta hur det går till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där ser man, jag trodde faktiskt alltid de ringde! Därför har jag alltid suckat tungt varje gång jag sett ett mail i inkorgen med ett förlag som avsändare! :) Jag håller tummarna att de ringer NÄR det blir din tur! :P

      Radera
  5. Välbeskrivet! Plötsligt kom jag ihåg just ett sånt där telefonsamtal. Hur det kändes och jag minns inte vad vi sa utom just då det där med att ge ut boken. Ser fram emot att läsa mer om din väg in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Telefonsamtalet var verkligen toppen! Har svårt att tänka vad som skulle kunna slå det i framtiden! :) Du som gett ut flera böcker, hur känns det efter den första - blir man liksom avtrubbad?

      Radera
  6. Häftigt. Det är en mycket längre resa än man tror men den är värd varje sekund av det slit man lägger ner!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För vissa är ju resan kort, för andra är den betydligt längre än min. Jag är iaf glad över allt jag lärt mig på vägen och ser fram emot att bli ännu bättre nu under samarbetet med förlaget! :)

      Radera