tisdag 27 oktober 2015

Jag blir så jävla arg!

Runt om i Sverige bränns flyktingboenden och asylboenden ner till grunden. Det är lokaler som skrapats fram för att försöka hjälpa flyende barn och vuxna och ge dem en någorlunda dräglig tillvaro tills de vet hur deras framtid kommer att se ut.

Igår brann det i entrén i ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Lund. I mitt Lund. Lund som jag alltid sett som en tolerant och välutbildad stad. Jag blir så förbannad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Vem är så iskall att han eller hon försöker bränna ner en bostad för barn som kommit ensamma till Sverige? Som är så maximalt utsatta att vi här i vårt trygga land omöjligt kan sätta oss in i hur de har haft det?

Brand är farligt. Det är inget man leker med. En brand som anläggs i en begränsad del av en byggnad kan snabbt sprida sig och bli betydligt större än någon har räknat med. Människor kan skadas, människor kan dö. Det är bara en fråga om tid nu, det är jag övertygad om. Förr eller senare anläggs en brand där människor redan flyttat in och då är katastrofen ett faktum.

Var detta vad SD ville när de listade adresserna till flyktingboende i Lunds kommun? Vill de att deras anhängare ska begå brott och riskera att bli mördare? Vad hoppas de att det ska resultera i? Stängda gränser? Ett egoistiskt samhälle?

För ren och skär egoism är precis vad det handlar om. Enligt IMF (Internationella valutafonden) är Sverige det 15:e rikaste landet i världen, enligt HDI (Human development Index) som väger in mer än bara ekonomi är vi rankade som nr 7. Ändå anser SD att vi inte har varken råd eller möjlighet att hjälpa de som har det sämre. Om inte vi hjälper, vem gör det då? Ska alla länder i världen bara se till sig själva, är det en sådan framtid vi vill ha?

Inte jag. Jag vill leva i en värld där vi hjälper varandra. Där stark hjälper svag och där vi är redo att offra lite av vår egen bekvämlighet för att stötta de som behöver det.

Vad vill du?

14 kommentarer:

  1. Jag håller med! Det är fruktansvärt och jag mår dåligt över att se vad vårt land är på väg att utvecklas till. Hur hade det varit om rollerna varit omvända? Om vi själva bemötts på det här sättet? Nu är det viktigare än någonsin att stå upp för alla människors lika värde och solidaritet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker också på det där ofta, hur det hade varit om det varit vi som tvingats fly och förlita oss på andras barmhärtighet. Men så tänker uppenbarligen inte alla svenskar...

      Radera
  2. Fruktansvärt. Bra inlägg, instämmer helt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det var skönt att höja rösten, jag gör det alldeles för sällan.

      Radera
  3. Just nu känner jag mig mest uppgiven över det som händer här. Jag är både ledsen och arg :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner mig också ofta uppgiven, men igår gav jag min överblivna lunch till en tiggare utanför mataffären och han blev så glad för det lilla jag gav att uppgivenheten försvann för en stund. Nu är jag peppad att göra mer, jag tror verkligen att alla "vi andra" kan göra skillnad om vi stöttar med vad vi kan/vill och gör vår röst hörd. SD har inte åsiktsmonopol! :)

      Radera
  4. Tack för ett viktigt och bra inlägg. Tyvärr är vi inte alls bättre här på andra sidan viken. Finlands ekonomi är visserligen sämre än Sveriges, men det är ingen ursäkt. De flesta av oss har det hur bra som helst och här om nånstans finns det ju hur mycket plats som helst.

    Det är ju inte heller så länge sedan Finland var i behov av hjälp från resten av världen och ändå har vi glömt bort hur viktig den hjälpen var då. Dessutom är det inte ens Europa som drar det största lasset just nu...

    Var förra veckan på ett seminarium som handlade om hur Finland och Sverige bemöter asylsökande. Texten kan läsas på www.addeto.com.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Michaela! Tänk så fort det går att glömma, vi vill ha hjälp när vi har det svårt men sen vill vi inte hjälpa andra tillbaka. Pay it forward-principen dör i egoismens samhälle. En dag kanske vi i Skandinavien behöver hjälp igen, tänk så vill ingen stötta oss då. Då får vi nästan skylla oss själva. Jag ska läsa din artikel, tack för tipset! bra att du skriver om så viktiga frågor!

      Radera
  5. Jag håller verkligen med dig helt och hållet. Det är så läskigt att sånt här kan hända i vårt eget land.

    Usch. :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är jätteläskigt - och tråkigt när man inte längre kan känna sig stolt över sitt land. Men loppet är förhoppningsvis inte kört, vi får göra vad vi kan för att agera motpol mot de som tydligen tappat bort sin medmänsklighet!

      Radera
  6. Håller helt med dig! Jag förstår inte hur folk kan bete sig så mot hjälpsökande! Det är skrämmande vart Sverige är på väg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen skrämmande men jag vill fortfarande tro att det inte är kört än. Massor av människor är helt fantastiska och ger av såväl tid, utrymme och pengar. Det är dem som gör mig stolt över att vara svensk och vi borde låta dem synas och höras mer än vi gör idag!

      Radera
  7. Bra skrivet Charlotte. Jag kan bara hålla med. Det är skrämmande vart vi är på väg och man skäms ju när det är nya bränder var och varannan dag nu. Läskigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Emma! Ja, bränderna är jätteläskiga. Brandskydd är ju mitt "dayjob" och det är ganska olustigt nu att diskutera brandskydd med kommunerna i den här typen av boenden när man vet vad som kan hända...

      Radera